Avdelning 4: socialkritiken 1993-
Tendenser i mitten av 1990-talet
Vid mitten av 90-talet kan några tendenser klart skönjas. Den postmoderna kritiken hade inte passerat utan effekt, men konsekvenserna hade blivit betydligt mildare än vad man kanske kunde föreställa sig. Teoretikern som likställd med konstnären blev aldrig någon verklig utmaning. Teorin hade visserligen intagit en mäktig plats som en del av konstens mediering och kontext men utan att ersätta eller ens rucka på konstnärens position. Istället blev curatorn en maktfaktor som var i växande. Konstverken som inte längre kunde fixeras till några bestämda objekt presenterades på utställningar vars grundläggande idéer bestämdes av curatorerna. Dessa skapade genom sina sätt att använda sig av utställarna och deras arbeten nya enheter som emellanåt styrde bort från de intentioner som konstnärerna avsett.
Nästa sida
|