Konstteori
En osannolik historia: konsten 1975-2005
- av Lars Vilks

Inledning
 
Avdelning 1: konstens uppkomst
- Kant
- Klyftan mellan realitet och ideal
- Schiller
- Hegel och Schlegel
- Språket
- Ironin och distansen
- Det stora smörgåsbordet
- Friedrich Schlegel
- Den genuina orten
- Konsternas familj
- Den nya mytologin
- Det sköna och det sublima
- Verkligheten
- Det politiska
- Provokationen
- Modern praxis
- Modernismens konstparadigm
- Kontext
- Kristid
 
Avdelning 2: in i det postmoderna 1975-85
 
Avdelning 3: en ny syn på konsten 1985-1993
 
Avdelning 4: socialkritiken 1993-
line
 
Avdelning 1: konstens uppkomst

Kontext
Att införa en hypotes ad hoc innebär ett tillägg som skall göra det möjligt för en motvillig teori att fungera bättre. För konstens del medförde erkännandet av kontextens nödvändighet att det förelåg en enkel förklaring på varför konstens former inte kunde fullgöra sitt uppdrag på egen hand. Varje framträdande i konsten ägde rum i en särskild kontext som förmedlade vissa betydelser som måste finnas tillgängliga om konstverket skulle bli meningsfullt. Det betydde emellertid ett principiellt och oåterkalleligt nedläggande av den ursprungliga föreställningen om det rena och översinnliga konstspråket. Och allting besmittades med kontext. Ett konstverk kunde inte vara ett avskilt objekt; konstverket var ett objekt tillsammans med en kontext. Därmed borde hela den grundläggande uppfattningen om konstens höga väsen vara förödd. Men så fungerar inte en institution och ett paradigm. Kontexten fick operera som en krycka för det haltande konstverket med bibehållandet av tanken att kryckan inte var konstverket utan blott ett tillfälligt hjälpmedel medan patienten genomled kristiden.



   Nästa sida